Varje barn förtjänar att bli vaccinerat

Vaccinering av barn förebygger många sjukdomar som tidigare var vanliga och i värsta fall livsfarliga. De yngsta barnen löper den största risken att insjukna.

I Finland påbörjades vaccinationer redan i början av 1800-talet när medborgare började vaccineras mot smittkoppor, men barndödligheten var stor i Finland länge därefter. 

− Ännu i början av 1900-talet berodde en stor del av barndödligheten på infektionssjukdomar, och många finländska barn insjuknade i svåra sjukdomar. När vacciner började utvecklas, fanns det ett klart behov av dem, berättar Ville Peltola, professor i infektionssjukdomar hos barn vid Åbo universitet. 

− Rådgivningarna spelade en viktig roll när massvaccinationer påbörjades. I slutet av 1950-talet började rådgivningarna vaccinera barn mot difteri, kikhosta, stelkramp och polio, och rådgivningarna är fortfarande viktiga i arbetet att bevara vaccinationsgraden på en hög nivå, säger Peltola.

Vaccinationer skyddar barn i rådgivningsåldern

I Finland kan alla barn i rådgivningsåldern vaccineras mot tolv smittsamma sjukdomar. För ovaccinerade barn kan dessa sjukdomar i värsta fall vara livsfarliga. De orsakar också allvarliga följdsjukdomar och bestående skador. 

− Eftersom de yngsta barnen löper den största risken att insjukna, är det viktigt att vaccinera dem i god tid, poängterar Peltola.

Rotavirusvaccin för två månader gamla spädbarn förebygger magsjuka och diarré. Innan vaccinationerna påbörjades 2009 orsakade diarré en hel del sjukhusvård av spädbarn. 

− Även hos oss på Åbo universitetscentralsjukhus hade vi varje vårvinter barnavdelningen full med små patienter som hade behov av vätsketerapi på grund av uttorkning. 

Skydd mot allvarliga sjukdomar

− Femvalent vaccin, som ges i tremånadersåldern, är ett kombivaccin som förebygger difteri, stelkramp, kikhosta, polio och allvarliga infektioner orsakade av Hib-bakterier, såsom hjärnhinneinflammation, struplocksinflammation och blodförgiftning. Det är fråga om livsfarliga sjukdomar, som i dag är mycket sällsynta tack vare vaccinerna. Även Hib-sjukdomarna har utrotats i Finland med hjälp av vaccinationer, berättar Peltola.

Pneumokockvaccin, som ges till tre månader gamla barn, skyddar mot hjärnhinneinflammation, lunginflammation, blodförgiftning och öroninflammation. Efter att vaccinationerna påbörjades 2010, har pneumokockrelaterade sjukdomar hos småbarn eliminerats nästan helt och hållet. 

Vattkoppsvaccin, som ges i ett och ett halvt års åldern, förebygger vattkoppor som smittar lätt och som så gott som alla skulle insjukna i utan vaccination. Vattkoppsvirus blir kvar i kroppen efter sjukdomen och kan i medelåldern orsaka bältros, som är en smärtsam sjukdom med blåsor. Den andra vaccindosen ges åt sexåringar som MPRV-vaccin. 

− MPR-vaccin, som ges i ettårsåldern, förebygger mässling, påssjuka och röda hund som är mycket smittsamma. Innan MPR-vaccinationerna påbörjades insjuknade över 90 procent av befolkningen i dessa sjukdomar, som sedermera utrotats i Finland. MPR-vaccinet, som infördes i vaccinationsprogrammet för barn 1982, firade sitt 40-årsjubileum, påpekar Peltola. 

Det kan vara livsfarligt att inte låta sig vaccineras

Dagens föräldrar vet inte nödvändigtvis längre hur allvarliga många av de sjukdomar som i dag kan förebyggas med vaccinationer kan vara. 

Till exempel 5−10 procent av dem som insjuknar i difteri kvävs på grund av svullnad i strupen. Omkring var tionde som insjuknar i stelkramp dör, och de kraftiga hostattackerna hos barn med kikhosta kan leda till syrebrist i hjärnan eller en hjärnskada som i värsta är dödlig. De allvarligaste formerna av polio eller barnförlamning kan i sin tur leda till att muskler i extremiteter förlamas eller att andningsmuskler förlamas med dödlig utgång.

− Även mässling och dess följdsjukdomar kan leda till döden. I Finland har det främst förekommit fall av mässling med utländskt ursprung, men sjukdomen är vanlig ute i världen, och som ovaccinerad kan man lätt bli smittad på utlandsresor. Sjukdomen hittar snabbt ovaccinerade, säger Peltola.

Det förekom en hel del fall av polio ännu på 1950-talet. Den senaste polioepidemin i Finland på 1980-talet eliminerades med hjälp av ett levande poliovaccin som gavs med en sockerbit till hela befolkningen 1985.

I Finland är barndödligheten mycket låg i dag. Vaccinationerna har bidragit till detta, men även bättre hygien och levnadsförhållanden har minskat barndödligheten.

Alla infektionssjukdomar har inte försvunnit i Finland

Det förekommer fortfarande en hel del kikhosta bland skolelever, och spädbarn riskerar att få en livsfarlig form av den. Därför behövs vaccinationer.

− Eftersom rotavirus fortfarande förekommer bland större barn, har småbarn behov av vaccinationsskydd. Även influensavirus sprids varje år i Finland. Hos småbarn kräver en svårare sjukdomsform sjukhusvård, och det förekommer många följdsjukdomar. Svårare sjukdomsformer förebyggs med årlig vaccination av barn som fyllt sex månader. 

Även stelkramp förekommer fortfarande bland befolkningen. Den smittar via omgivningen, till exempel från marken eller ett smutsigt sår, men smittar inte mellan människor. Man kan skydda sig mot sjukdomen endast genom vaccination.

Vaccination av barn minskar vårdkostnaderna

− Enligt en utredning av THL behövde över 11 000 under fem år gamla barn årligen hälso- och sjukvårdsservice, dvs. läkare eller sjukhusvård, på grund av rotavirus innan rotavirusvaccineringarna påbörjades 2009. Efter påbörjandet av vaccineringarna har antalet rotavirusfall hos under fem år gamla barn som kräver sjukhusvård minskat med 93 procent, berättar Peltola.

Peltola anser att vaccinationsprogrammet för barn har varit en mycket lönsam investering med tanke på ekonomin och samhället. Det har resulterat i besparingar på tiotals miljoner euro i hälso- och sjukvårdkostnaderna. Dessutom minskar vaccinerna föräldrarnas frånvaro från arbetet på grund av sjuka barn.

Det nationella vaccinationsprogrammet

Det nationella vaccinationsprogrammet utvecklas hela tiden utifrån behoven. Även på 2000-talet har det hänt mycket. Den senaste förändringen var att man började ge pojkar i 10−12-årsåldern HPV-vaccin 2020. Vattkoppsvaccinet infördes 2017. Före det infördes pneumokockvaccinet 2010 och rotavirusvaccinet 2009.

− Vaccinernas säkerhet är en viktig aspekt, och vacciner genomgår mycket grundliga undersökningar. De ges friska barn i förebyggande syfte. De orsakar kända biverkningar men är inte farliga, poängterar Peltola. 

Föräldrar vill i allmänhet diskutera öppet om för- och nackdelar med vacciner. Därför anser Peltola att stöd och råd av proffs på en bekant rådgivning är viktigt.

Text: Leena Koskenlaakso

Publicerad 14.6.2022, uppdaterad 15.5.2023