Information om vacciner
Vaccinationernas effektivitet och gruppskydd
Ju större del av befolkningen som vaccineras, desto effektivare blir det skydd som vaccinet ger. I Finland får merparten av barnen alla de vacciner som ingår i det nationella vaccinationsprogrammet. Tack vare den utmärkta vaccinationstäckningen har många allvarliga sjukdomar försvunnit från vårt land.
- Vaccinet skyddar den som har vaccinerats och hans eller hennes närstående. Om man inte insjuknar överförs den inte heller till andra. På så sätt undviker även de som inte har vaccinerats, till exempel cancersjuka barn, att insjukna. Detta kallas gruppskydd.
- Ju lättare sjukdomen smittar, desto större del av befolkningen måste vara vaccinerad.
- Om den som har vaccinerats trots detta insjuknar är sjukdomen vanligtvis lindrigare än hos personer som inte har vaccinerats. Även risken för komplikationer och allvarliga följdsjukdomar minskar.
- Nästan alla vaccinationer kräver flera doser för att man ska uppnå önskat skydd. Alla doser i vaccinationsserien bör tas för att man ska uppnå ett långvarigt, eventuellt livslångt skydd mot sjukdomen.
- En del av vaccinerna kräver regelbundna förstärkningsdoser. Dessa är bland annat vaccinet mot stelkramp-difteri och mot fästingburen encefalit. Influensavaccinet bör tas årligen. Influensavirus ändras snabbt och den vaccination som togs föregående år skyddar inte längre mot nya influensavirusstammar.
- Tack vare vaccinationer har den allvarliga sjukdomen smittkoppor helt försvunnit från jordklotet. Det senaste fallet av smittkoppor konstaterades år 1977. Världshälsoorganisationen WHO försöker även eliminera polio. En form av polio har redan försvunnit från en del av världen.
- Tack vare det finländska vaccinationsprogrammet förekommer endast några få fall av MPR-sjukdomar, det vill säga mässling, röda hund och påssjuka, årligen i Finland. Före vaccinationerna insjuknade tusentals personer varje år. Tack vare vaccinationerna har även andra sjukdomar som kan förebyggas med vaccinationer minskat på motsvarande sätt.
Gruppskydd
När en tillräckligt stor grupp av befolkningen har vaccinerats och är motståndskraftig mot en viss sjukdom kan sjukdomen i fråga inte spridas. Då minskar även risken för att personer som inte har vaccinerats ska insjukna. Detta kallas gruppskydd.
Gruppskyddet är beroende på sjukdom. Ju enklare sjukdomen smittar, desto större andel av befolkningen måste vara vaccinerad. Beträffande skyddet mot difteri måste vaccinationstäckningen uppgå till minst 70 procent och skyddet mot mässling till 95 procent.
Det finns även sjukdomar som inte kan elimineras genom vaccinering. Det virus som orsakar fästingburen encefalit lever huvudsakligen i däggdjur och man kan inte påverka sjukdomens existens med vaccinationer. Stelkrampsbakterien lever i jorden och smittan överförs till människorna via sår. Inget gruppskydd uppstår för dessa sjukdomar, eftersom de inte smittar från en person till en annan.
