Visste du detta om vacciner?
I vacciner finns en mindre halt giftiga ämnen än vad vi dagligen får i oss via vår levnadsmiljö.
I vacciner tillsätts mycket små mängder hjälpämnen, som till exempel aluminiumsalter eller formaldehyd. Dessa behövs för att säkerställa vaccinets effekt, hållbarhet och rätta konsistens. Halterna är betydligt lägre än det vi får i oss via mat och dryck, inomhusluften, utsläpps från trafiken eller till och med via modersmjölken. Det förekommer även ovisshet med anknytning till hjälpämnen: Aluminium i sig självt är ett giftigt ämne, men i saltform är det inte giftigt.
Tack vare en hög vaccinationstäckning är sjukdomar som kan förebyggas med vaccination sällsynta i Finland.
Sjukdomarna kommer tillbaka om man låter bli att vaccinera sig och vaccinationstäckningen blir lägre. Så har skett i Tyskland och Storbritannien beträffande till exempel mässling. Få minns längre de sjukdomar som har försvunnit eller märkbart minskat med hjälp av vaccinationer. Därför kan någon tro att vaccinationerna är onödiga, eftersom sjukdomarna inte längre finns.
Endast en del av de smittsamma sjukdomarna kan bekämpas med god hygien och näring.
Till exempel hepatit A-viruset, som orsakar leverinflammation, kan avvärjas med hjälp av god hygien och genom att tillreda maten väl. Vad gäller spridningen av röda hund spelar hygien och näring en mindre roll. Den bakterie som orsakar stelkramp kan inte avvärjas med god hygien – vi råkar alla ut för olyckor där vi kan få jord eller annan smuts i ett sår.
Omfattande undersökningar har visat att vaccinationer inte orsakar diabetes av typ 1, autism, MS eller allergier.
Man känner ännu inte till den exakta uppkomstmekanismen för diabetes typ 1, autism, MS eller allergier. Enligt olika undersökningar har insjuknandet inget samband med vaccinationer. Bland annat har forskningsresultaten om sambandet mellan autism och MPR-vaccinationer bevisats vara felaktiga.
Vaccinerna är tryggare och skyddar bättre än att man insjuknar i sjukdomen.
Ett vaccin är en kontrollerad metod att med så lindriga symptom och följdsjukdomar som möjligt uppnå motståndskraft mot en smittsam sjukdom. Hjärninflammation som följdsjukdom efter mässling förekommer 400 gånger oftare än efter vaccination. Ingen har ännu avlidit på grund av mässlingsvaccin, men även i länder med hög levnadsstandard avlider en av 10 000 som har insjuknat i mässling. Man har även upptäckt att de som vaccinerats mot mässling sällan insjuknar eller avlider av infektionssjukdomar än de personer som haft mässling. Vaccinerna utvecklas kontinuerligt så att bli de säkrare och orsakar mindre biverkningar.
Vaccinerna belastar spädbarnets immunsystem lika lite som ett myggbett.
Ett spädbarn klarar av att på en gång bilda antikroppar mot en minst tusen gånger så stor mängd vacciner än vad som ingår i vaccinationsprogrammet. Ett vaccin är inte samma sak för kroppen som en sjukdom. Vaccinet innehåller bara den del av sjukdomsalstraren som behövs för att utveckla motståndskraft.
Vaccinerna stärker barnets motståndskraft.
Vaccinet förbereder barnets försvarssystem mot allvarliga sjukdomsalstrare.
För vacciner finns inte samma risk för överdosering som för läkemedel.
Människokroppen klarar av flera vacciner samtidigt. Flera vaccindoser som ges samtidigt ökar inte risken för biverkningar.
Vaccinationer passar även för barn med allergier och astma.
Vaccinet ges inte om barnet är allergiskt mot någon beståndsdel i vaccinet. Om barnet har fått en anafylaktisk reaktion efter en vaccination bedömer läkaren från fall till fall om de följande vaccinerna ska ges.
Snuva och hosta hindrar inte vaccination.
En febersjuk vaccineras dock inte.
Läs mer i källorna