Gästblogg: Influensavaccinet är det mest effektiva sättet att undvika influensa

Säsongsinfluensa och dess komplikationer drabbar människor i alla åldrar varje vinter. I Europa insjuknar cirka 50 miljoner människor varje år. Det mest effektiva sättet att skydda sig mot sjukdomen är influensavaccinet. Hur kan de föränderliga influensavirusen bekämpas mer effektivt i framtiden och skydda människor mot sjukdomen?
 

1.    Vilken typ av sjukdom är influensa, för vem är den mest allvarlig och hur kan du skydda dig från den? 

Influensavirus orsakar varje vinter vanliga övre luftvägsinfektioner som kallas säsongsinfluensa. Den sprids i epidemier, men cirkulationen påverkades av olika restriktioner under coronaviruspandemin. Typiska symtom på influensa är hög feber, muskelvärk, huvudvärk, sjukdomskänsla och andningssymtom. Influensa kan vara särskilt farligt för äldre, gravida kvinnor och spädbarn, samt för dem med ett försvagat immunförsvar. Influensa kan också orsaka andra komplikationer, såsom öroninflammation eller bronkit. 

Influensa sprids lätt mellan människor genom direkt kontakt eller droppar när någon hostar eller nyser. God handhygien och influensavaccination är effektiva sätt att förebygga infektioner. Det har uppskattats att influensavaccinationer skulle kunna spara europeisk hälsovård upp till 332 miljoner euro per år, eftersom patientbesök som orsakas av influensa skulle minska (Vaccines Europe, 2022). 

I Europa insjuknar cirka 50 miljoner människor i influensa varje år och 15 000–70 000 människor dör av sjukdomen eller dess komplikationer (Vaccines Europe, 2022).

2.    Influensavacciner används redan. Varför forskas det fortfarande om vacciner? 

Influensa A- och B-virus förändras ständigt och orsakar säsongsinfluensa, som sprids i epidemier. Vaccinproduktionen försöker förutse vilka virus som kommer att vara vanligast under nästa säsong. Vaccinets effekt beror på hur bra man lyckats. Forskare utvecklar vacciner som bättre motsvarar virusstammarna som cirkulerar under varje epidemisäsong. 

Immunsystemet hos individen påverkar också influensavaccinets effekt. Forskning söker efter effektiva vacciner speciellt för riskgrupper, såsom barn under 3 år och äldre. Målet med forskningen är också att hitta ett universellt influensavaccin som skulle ge långvarigt skydd och inte behöva tas varje år. Influensavacciner övervakas också under deras användning. Till exempel studerades ett högdos influensavaccin för äldre i Finland i en omfattande studie, som dock måste avbrytas på grund av coronaviruspandemin.

3.    Vad har influensavaccinstudier uppnått? 

Utvecklingen av influensavacciner och deltagandet i frivilliga i vaccinstudier möjliggör bättre skydd mot influensa. Vaccinationsprogram uppdateras med nya vacciner. Influensavaccinationer har minskat lidandet och dödligheten som orsakas av sjukdomen och underlättat situationen för hälsovården. Ändå lider många i onödan av influensa varje vinter: till exempel före coronaviruspandemin fick bara cirka 42% av barnen under 3 år ett gratis influensavaccin (THL).

I Finland har barn som ingår i det nationella vaccinationsprogrammet (från 6 månader till 6 år) två olika influensavacciner tillgängliga. Barn under 2 år får ett injicerbart vaccin och barn mellan 2 och 6 år får ett nässprayvaccin. Båda vaccinerna har studerats mycket även i Finland. 

Nässprayvaccinet förebygger cirka 5–8 influensafall av tio. Ibland förhindrar inte vaccinet infektionen, men sjukdomen hos dem som drabbas är ofta mildare än utan vaccin. 

I Finland har vaccinstudier som gjorts på 2000-talet lett till att människor nu får ett fyrvalent influensavaccin i stället för ett trivalent, vilket innebär ett bättre skydd. Samma mål eftersträvas också nu med det växtbaserade influensavaccinet, vars införande utvärderas på basis av studier. 

4.    Hur skulle det bästa möjliga influensavaccinet se ut i framtiden? 

Framtidens influensavacciner passar bättre till de cirkulerande virusstammarna och ger därmed ett bättre skydd mot viruset. I framtiden kan vaccinerna troligen också skräddarsys för olika åldersgrupper. Vaccinets effekt kan redan nu ökas genom att använda en adjuvant i vaccinet, det vill säga ett förstärkningsmedel som hjälper kroppen att producera ett bättre immunförsvar. Effekten kan också ökas genom att öka mängden av den aktiva substansen i vaccinet, det vill säga influensaantigenet. 

I framtiden är det viktigt att framställa influensavaccinet snabbt, så att influensavirusen inte hinner förändras. Ju närmare epidemisäsongens början vaccinet är klart, desto bättre motsvarar det de cirkulerande virusstammarna och desto effektivare förebygger det sjukdomen. För att påskynda vaccinframställningsprocessen kan man till exempel använda mRNA-vaccinteknologi. I mRNA-vaccinet finns det inget antigen, utan kroppen bildar den aktiva substansen själv enligt mRNA-vaccinets anvisning. Kroppens försvarssystem känner igen detta ämne som främmande och börjar producera antikroppar mot det. På så sätt lär vaccinet kroppen att bekämpa den egentliga sjukdomen. 

5.    För vem är influensavaccinet särskilt viktigt? 

Influensavaccinet är viktigt för människor som är benägna att få en allvarlig sjukdomsform. Många barn insjuknar i influensa. Enligt uppskattningar insjuknar varje vinter cirka 20–30 % av barnen i influensa, och bland daghemsbarn kan sjukdomsfrekvensen vara upp till 50 %. Ett effektivt vaccin skyddar småbarn och deras närstående. 

6.    Varför ska man gärna delta i en vaccinstudie? 

Vacciner förebygger sjukdomar och förbättrar människors livskvalitet. De har också en viktig roll i den globala beredskapen för epidemier. Med hjälp av högkvalitativ vaccinforskning får man nya vacciner och förbättrar människors skydd mot allvarliga sjukdomar. Studierna hjälper också till att uppdatera de nationella vaccinationsprogrammen. Genom att delta i en vaccinstudie kan man få ett bättre vaccinskydd för sig själv eller sitt barn och få ta del av morgondagens vacciner redan i dag. Studierna är noggrant övervakade och deltagarnas säkerhet prioriteras alltid. 

Författare:

Mika Rämet 
MD, professor i pediatrik och experimentell immunologi