Nya vindar på vaccinationsfronten

Vi intervjuar Seppo Ylä-Herttuala, professor i molekylmedicin på A.I. Virtanen-institutet vid Östra Finlands universitet.

I kampen mot coronaviruspandemin har helt nya, rekordsnabbt utvecklade vacciner lanserats. Teknologin bakom de här vaccinerna har ändå undersökts i över tjugo år  och framgångsrikt använts i flera patientundersökningar bl.a. inom cancervården.

Trots att coronavaccinen utvecklats så snabbt, innefattar utvecklingsarbetet alla samma skeden som i normala fall. Inget skede har utelämnats och man har inte prutat på vaccinernas säkerhet. Det första skedet, innan de kliniska prövningarna som hör till vaccinforskning, sker i laboratorium. Sedan följer den kliniska fasen då vaccinet testas på människor. Till den hör fyra olika skeden eller faser, varav den sista utförs efter att försäljningstillståndet utfärdats. Den kliniska utvecklingen av vacciner är strikt reglerad och följer stränga etiska principer.

Vaccin som tillverkats med nya vaccintekniker innehåller inte viruset eller delar av det. De innehåller virusets genetiska kod som människans försvarsceller känner igen och börjar då tillverka antikroppar mot sjukdomen.

- Adenovirusvaccinerna mot coronavirus representerar de nyaste vaccinationsteknikerna, berättar Seppo Ylä-Herttuala, professor i molekylmedicin på A.I. Virtanen-institutet vid Östra Finlands universitet.

- Dessutom har man sedan ett tag utvecklat vacciner som baserar sig på partiklar som påminner om virus (VLP). Ett bra exempel på dem är papillomvaccinet, som utvecklades vid Tammerfors universitets vaccinationsforskningscentral.

Nya slags vacciner utvecklas mot virus som har ett eller flera ytproteiner dvs. spikproteiner. Coronaviruset har endast ett ytprotein.

RNA-vaccin och adenovirusvaccin lär kroppen att bekämpa coronaviruset

RNA står för ribonukleinsyra. RNA-vacciner innehåller inte coronavirus utan budbärar-RNA (mRNA), som innehåller koden för coronavirusets ytprotein. Budbärar-RNA instruerar muskelcellerna på injektionsstället att producera coronavirusets ytprotein. Organismens immunitetssystem identifierar ytproteinet som något främmande och börjar skydda sig mot det genom att producera antikroppar. På detta sätt lär sig kroppen att bekämpa det riktiga coronaviruset, om det lyckas ta sig in i organismen.

Adenovirusvacciner innehåller inte heller coronavirus utan en kopierad gen från det, med vars kod människans muskelceller kan producera coronavirusets ytprotein. I adenovirusvacciner har denna gen överförts till ett ofarligt transportvirus. Transportviruset är ett adenovirus som är ofarligt för människor och som transporterar koden för ytproteinet i genen in i muskelceller utan att föröka sig i kroppen. När muskelceller börjar producera ytproteiner identifierar kroppen proteinet som något främmande och börjar producera antikroppar, vilket skyddar mot coronaviruset.

Vaccin som nässprej

- Vaccination via näsan är en användbar metod när smittalstrare tar sig in i kroppen via andningsvägarna. Vacciner som ges som nässprej finns redan mot influensa, säger Ylä-Herttuala.

Som pionjär inom genmedicin är Ylä-Herttuala involverad i det finländska företaget Rokote Laboratories, som utvecklar ett coronavirusvaccin som ges som nässprej och som baserar sig på adenovirustransportteknik. Utvecklingen av vaccinet har framskridit långt, och målet är att starta den första kliniska prövningen i Finland efter sommaren 2022.

- Vacciner som ges som nässprej kräver inga nålar eller sprutor. De skyddar slemhinnorna i lungorna och näsan bättre än vacciner som injiceras i muskler och kan avbryta spridandet av smitta. Liksom andra adenovirusvacciner kan vår nässprej förvaras några veckor i kylskåp utan djupfrysning, och därför är det lätt att distribuera vaccinet.

Snabbt att tillverka och små biverkningar

- Den största fördelen med de nya vaccinteknikerna är att de kan tillverkas snabbt. Tillverkningen av konventionella vacciner är en enorm process med många faser, men RNA- och adenovirusvacciner tillverkas snabbt i bioreaktorer, berättar Ylä-Herttuala.

Finns det nackdelar med de nya vaccinerna? Ylä-Herttuala anser att risken för blodproppar som förknippats med AstraZenecas vaccin har överdrivits av medierna. När det gäller p-piller är risken för blodpropp 400 gånger större.

- Men man måste komma ihåg att de nya vaccinerna använts en mycket kort tid. Eventuella biverkningar på lång sikt blir klara först när vi får mer kunskap.

Lämplighet för olika grupper

- De kliniska prövningsresultat som publicerats, visar att både RNA- och adenovirusvaccinerna är säkra. Alla åldersgrupper reagerar positivt på dem, och det finns ingen övre åldersgräns.

RNA- och adenovirusvacciner rekommenderas inte efter organtransplantationer eller allvarliga fall av cancer, då patientens immunförsvar har försvagats. Även normala allergiska och anafylaktiska reaktioner kan förekomma.

Nya vacciner ersätter inte gamla

- De nya vaccinerna kommer inte att ersätta det nuvarande MPR-vaccinet mot mässling, påssjuka och röda hund för barn, säger Ylä-Herttuala.

Men de nya vaccinteknikerna är redan här då det gäller virus med endast några centrala proteiner. När det gäller virus som muterar lätt, såsom hiv, har inga vacciner ännu kunnat utvecklas.

Text: Leena Koskenlaakso