Blogginlägg: coronavaccinationsskyddet – avtagande och sårbart eller bestående och hållbart?

Mika Rämet 
professor i pediatrik och experimentell immunologi​ 
 

Omikronvarianten kräver mångdubbelt mer av coronavaccinernas neutraliserande antikroppar för att stoppa virusets intrång i celler än tidigare varianter. Utan dem blir konsekvensen genombrottsinfektioner hos vaccinerade redan ett par månader efter den senaste vaccinationen. Borde coronavaccinationer därför ges hela tiden med några månaders intervall?
 

Taggproteiner kringgår antikroppar 

Immuniteten, dvs. organismens motståndskraft, består av många komponenter. I bästa fall förhindrar antikropparna på slemhinnorna virusets intrång i celler, varvid exponeringen inte orsakar några som helst symptom. För att kunna sprida sig bland befolkningen måste viruset kringgå detta skydd. Coronaviruset har till exempel muterats så att omikronvariantens taggprotein kringgår de antikroppar som coronavaccinerna producerar och som på ett optimalt sätt identifierar det ursprungliga coronaviruset. Därför tränger viruset in i cellerna och orsakar en luftvägsinfektion. Har coronavaccinerna med andra ord blivit ineffektiva?
 

Immunitet baserad på minnesceller varar länge 

Coronavaccinerna aktiverar organismens immunförsvar på ett mer övergripande sätt än enbart genom att starta produktionen av antikroppar. Vaccinerna aktiverar också den cellförmedlade immuniteten när det gäller att identifiera infekterade celler. Dessutom lämnar vaccinerna mångåriga spår i minnescellerna, som snabbt aktiverar immunförsvaret när taggprotein identifieras på nytt. 

Studier visar att den cellförmedlade immunitet som coronavaccinerna aktiverar även är effektiv mot omikronvarianten. Efter vaccination (eller infektion) identifierar minnescellerna enligt studierna flera delar av taggproteinet, och därför reagerar minnescellerna snabbt på olika coronavirusvarianter. I djurmodellen har det ursprungliga mRNA-vaccinet åstadkommit ett lika bra skydd som ett vaccin som skräddarsytts mot omikronvarianten. 

På basis av dessa studier är resultaten av en finsk studie ingen överraskning: tre vaccindoser har i praktiken gett grundfriska 18–69 år gamla personer 100 procents skydd mot sjukhusvård på grund av omikronsmitta. 

Coronavaccinerna är mycket effektiva och de bevarar skyddet länge. Eftersom syftet med vaccinerna är att förhindra allvarliga sjukdomsfall, är det inte bråttom med fjärde vaccindoser för personer i arbetsför ålder.

​Text: Mika Rämet